Näringsliv och arbetsmarknad i Sölvesborg
Region Skåne, Enheten för samhällsanalys
2023-02-09
Förord
Som ett led i arbetet med Skåne-Blekinges strukturfonder har denna rapport tagits fram för att kunna följa utvecklingen i regionens östra del. Syftet med rapporten är att ge en översikt av utvecklingen av befolkning, sysselsättning, utbildningsnivåer, näringsliv och regionalekonomi.
1 Inledning
De senaste decennierna har präglats av en kraftig strukturomvandling såväl i regionen som i riket som helhet. Två kriser har utlöst kraftiga omvälvningar av näringsliv och arbetsmarknad. Den första krisen 1990-93 innebar en kraftig nedgång av sysselsättningen i alla delar av riket. Först slog krisen framför allt mot den konkurrensutsatta tillverkningsindustrin. Därefter kom kraftiga neddragningar av den offentliga sektorn som ett resultat av de betydande underskott i de offentliga finanserna som krisen orsakat.
Först 1997/98 började sysselsättningen påtagligt att återhämtas, vilket berodde på att både den privata och den offentliga sysselsättningen började stiga samtidigt. Krisen medförde en kraftigt ökad produktivitet inom industrin, vilket medförde ett minskat personalbehov. Den ökade produktiviteten var en följd av att den ökade kostnadspressen tvingade fram rationaliseringar, samtidigt som lågproduktiva industriföretag slogs ut. Samtidigt växte företagstjänsterna kraftigt, vilket delvis var en följd av att verksamheter outsourcades från industrin. Även om bortfallet av industrisysselsättningen till stora delar kompenserades av tillväxten inom tjänstenäringarna så hade de växande branscherna inom tjänstesektorn andra lokaliseringskrav än de industribranscher de ersatte. Större urbana centra växte kraftigt, medan många mindre orter drabbades hårt av industrisysselsättningens tillbakagång.
Nittiotalskrisen blev även startskottet för en kraftig utbyggnad av högskolan, vilken lett till en radikal höjning av befolkningens utbildningsnivå.
Kommuner inom pendlingsavstånd till större centra har ofta kunnat kompensera en minskande sysselsättning i kommunen med ökande utpendling, men kommuner långt ifrån större städer har oftast haft en svag utveckling av antalet sysselsatta.
Perioden från slutet av 90-talet till 2008 präglades av återhämtning och tillväxt, med såväl växande sysselsättning som befolkning. Hösten 2008 inträffade Finanskrisen, vilken ledde till en kraftig nedgång av sysselsättningen under 2009. Jämfört med 90-talskrisen gav Finanskrisen trots allt relativt små effekter på sysselsättningen, men ledde till en mycket kraftig nedgång av BNP. Den totala sysselsättningen och BNP återhämtade sig snabbt, men det var främst tjänstesektorn som stod för tillväxten, medan antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin fortsatt att minska.
Fram till 2020 och pandemins utbrott upplevde Sverige flera år av god ekonomins utveckling, men under år 2020 krympte återigen landets BNP. Återhämtningen i ekonomin var relativt snabb och redan 2021 var tillväxten hög. Men under 2022 har omfattande störningarna i leverans- och värdekedjor i kölvattnet av pandemin, krig och expansiv ekonomisk politik resulterat i att inflationen stigit kraftigt. Därtill har stigande räntor och höga elpriser bidragit till att hushållens köpkraft och konsumtion minskat. För att läsa mer om konjunkturläget i Blekinge och ta del av den senast tillgängliga konjunktur- och arbetsmarknadsstatistiken finns en separat rapport tillgänglig på: https://regionblekinge.se/regional-utveckling/om-regional-utveckling/uppfoljning-och-rapporter.html
2 Befolkningsutveckling
Den demografiska utvecklingen är av avgörande betydelse. Den påverkar kompetensförsörjningen, hemmamarknadens storlek och efterfrågan på offentlig och privat service. Många kommuner har vuxit de senaste åren, oftast till stor del beroende på en stor inflyttning från utlandet. Befolkningen i Sölvesborg ökade under perioden 2000-2021 med 1 092 personer (6,6 %) till 17 540 personer.
Blekinge har under lång tid varit ett invandrarlän. Under efterkrigsperioden bemannades den växande industrin av bland annat finnar och personer från sydeuropa. Sedan 90-talet och framåt har Sverige även haft en hög invandring av först personer från det sönderfallande Jugoslavien och därefter från mellanöstern och nordafrika.
År 2020 var 1,4 procent av befolkningen i Sölvesborg (238 personer) födda i övriga Norden, 6,0 procent (1 046 personer) var födda i övriga Europa och 4,7 procent (820 personer) var födda utanför Europa.
Mellan 2002 och 2020 förändrades antalet invånare i Sölvesborg vilka var födda i övriga Norden med -17,6 procent (-51 personer), antalet invånare födda i övriga Europa med 24,4 procent (205 personer) och antalet invånare födda i övriga världen med 489,9 procent (681 personer).
År 2021 fanns den högsta andelen utrikesfödda invånare i Olofström där andelen uppgick till 24,5 procent (3 245 personer) och Ronneby med 17,1 % (4 982 personer).
Den lägsta andelen utrikesfödda invånare fanns i Sölvesborg där andelen uppgick till 12,1 procent (2 118 personer) och Karlskrona med 13,5 % (9 018 personer).
År 2020 fanns den högsta andelen invånare födda utanför Europa i Ronneby där andelen uppgick till 11,7 procent (3 427 personer) och Olofström med 9,3 % (1 242 personer).
Den lägsta andelen invånare födda utanför Europa fanns i Sölvesborg där andelen uppgick till 4,7 procent (820 personer) och Karlskrona med 8,0 % (5 348 personer).
Den del av befolkningen som är född i Sverige blir allt äldre, vilket innebär att försörjningsbördan stiger. Samma sak gäller även den del av befolkningen som är född i övriga norden. Inom den gruppen skedde en stor del av invandringen under industrialismens höjdpunkt på 50-, 60- och 70-talen, vilket innebär att de ofta är relativ åldersstigna. Invånarna födda i övriga Norden består till stor del av arbetskraftsinvandrare som kom till Sverige på 60- och 70-talen, vilket innebär att medelåldern för gruppen är relativt hög. Invånarna födda utanför Norden har tyngdpunkten i yngre förvärvsarbetande åldersgrupper, vilket innebär att de delvis kan kompensera för den åldrande svenskfödda befolkningen. Utmaningen här ligger i att höja sysselsättningsgraden för den utlandsfödda delen av befolkningen.
3 Bostäder
Tillgång till bostäder är en avgörande faktor för befolkningens välfärd och företagens kompetensförsörjning.
3.1 Bostadsbestånd
År 2019 fanns det totalt 8 538 bostäder i Sölvesborg. Av dessa stod äganderätter för 61,4 procent av beståndet, följt av hyresrätter (29,7 %) och bostadsrätter (8,9 %). Diagrammet nedan visar hur lägenheterna fördelar sig efter husttyp (notera att “lägenheter” avser bostader både i småhus och flerbostadshus).
Bostadsbeståndets fördelning mellan hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter framgår av diagrammet nedan.
Diagrammet nedan visar hur lägenheterna fördelas mellan olika bostadsstorlekar.
3.2 Nyproduktion
Efter en kraftig nedgång av byggandet på 90-talet har byggande i landet ökat kraftigt de senaste åren. År 2019 färdigställdes 37 lägenheter i Sölvesborg. I genomsnitt har 37 lägenheter färdigställts årligen under den senaste tioårsperioden. Av dessa var 51,0 procent hyresrätter, 40,6 procent äganderätter och 8,4 procent bostadsrätter. Av diagrammen nedan framgår hur nyproduktionen varierat sedan början av 1990-talet.
4 Sysselsättning
En av de absolut viktigaste faktorerna för utveckling av välfärden är att befolkningen är i arbete. Ett vanligt mått på detta är sysselsättningsgraden, vilken här definieras som antalet sysselsatta i åldern 20-64 år dividerat med befolkningen i samma ålder. Som framgår av diagrammen nedan föll sysselsättningsgraden mycket kraftigt i början av 1990-talet som en följd av den djupa krisen som Sverige gick in i mellan 1990-93. I slutet av 90-talet började återigen sysselsättningsgraden stiga för att återigen minska kraftigt under Finanskrisen år 2009.
Det kan finnas flera skäl till att sysselsättningsgraden är låg eller sjunker. Om befolkningen växer snabbare än sysselsättningen kan det resultera i en sjunkande sysselsättningsgrad. Om sysselsättningen minskar, men befolkningen minskar ännu snabbare resulterar det tvärtom i en ökande sysselsättningsgrad, vilket är fallet för vissa län i norra Sverige.
Både antalet sysselsatta och befolkningen i förvärvsarbetande ålder i Sölvesborg har ökat sedan periodens början, men eftersom sysselsättningen har stigit snabbare än befolkningen så har sysselsättningsgraden ökat
Den högsta andelen sysselsatta år 2021 hade Sölvesborg (82,2 procent) och Karlskrona (80,0 procent).
Den lägsta andelen sysselsatta fanns i Olofström (77,4 procent) och Ronneby (77,5 procent).
Mellan år 2005 och 2021 skedde den högsta procentuella sysselsättningstillväxten i åldersgruppen 20-64 år i Karlskrona med 7,2 procent (1 962 sysselsatta) och Sölvesborg med 5,5 % (396). Den lägsta sysselsättningstillväxten skedde i Ronneby med -4,6 procent (-564 sysselsatta) och Olofström med -3,4 % (-190).
Kartan ovan mäter sysselsättningsförändringen för befolkningen efter vilken kommun de bor i (den så kallade “nattbefolkningen”. Kartan nedan mäter istället sysselsättningstillväxten efter vilken kommun befolkningen arbetar i (“dagbefolkning”). En generell effekt av Finanskrisen 2008/09 har varit att sysselsättningen minskade i kommuner som präglades av en stor andel tillverkningsindustri eller perifert läge i förhållande till större städer, medan sysselsättningsökningen som skett sedan Finanskrisen framför allt har skett i storstäder och andra större städer med mera gynnsamma lokaliseringsförutsättningar för branscher inom tjänstesektorn.
Mellan år 2005 och 2021 skedde den högsta procentuella tillväxten av sysselsatta efter arbetsställekommun i Karlskrona med 8,4 procent (2 335 sysselsatta) och Karlshamn med 3,2 % (385).
Den lägsta sysselsättningstillväxten hade Ronneby med -13,1 procent (-1 526 sysselsatta) och Olofström med -9,4 % (-703).
En förändring av antalet sysselsatta boende i kommunen behöver inte innebära en förändring av sysselsättningsgraden. Om sysselsättningen minskar kan det till exempel även ske en minskning av befolkningen i förvärvsarbetande ålder, vilket kan leda till en oförändrad och ibland till och med stigande sysselsättningsgrad. Även ett ökat antal sysselsatta i kombination med en stigande befolkning i förvärvsarbetande ålder kan leda till en oförändrad andel sysselsatta. Kartan nedan visar förändringen av sysselsättningsgraden i procentenheter.
Den bästa utvecklingen av sysselsättningsgraden mellan 2005 till 2021 hade Sölvesborg, med en förändring på 5,1 procentenheter.
Om avsikten är att mäta hur en eller flera kommuner presterat är det inte självklart att det lämpligaste är att jämföra med utvecklingen i riket som helhet. Det finns stora skillnader mellan rikets kommuner som beror på omständigheter som är omöjliga att påverka. Sådana faktorer kan handla om avstånd till storstäder, om kommunen ligger i en glesbygdsregion m.m. Andra faktorer är påverkbara, men endast på lång sikt. Exempel på sådana trögrörliga faktorer är kommunens branschsammansättning och transportinfrastruktur, vilka visserligen går att påverka, men endast i mindre utsträckning på kort sikt.
Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram en kommungruppsindelning som baseras på att alla kommuner i riket redovisas i nio olika grupper som ska möjliggöra jämförelser mellan kommuner med någorlunda jämförbara förutsättningar. Gruppen “Storstäder” innehåller till exempel rikets tre storstadskommuner. Om avsikten är att studera till exempel Malmös sysselsättningsutveckling kan det ofta vara rimligare att jämföra med tillväxten i Stockholm och Göteborg än med ett riksgenomsnitt som baseras på alla kommuner i riket, inklusive glesbygdskommuner med helt andra tillväxtförutsättningar. Diagrammet nedan visar sysselsättningstillväxten per kommun efter arbetsställets belägenhet (s k “dagbefolkning”), fördelat på SKL:s kommungrupper. Kommunerna i Blekinge markeras med färgade punkter och har försetts med namn. Kommuner utanför regionen redovisas som mindre svarta punkter.
Sölvesborg tillhör kommungruppen “Pendlingskommun nära mindre tätort”. Sysselsättningstillväxten i Sölvesborg under den studerade perioden låg på plats 18 av 52 i kommungruppen och på plats 148 bland alla Sveriges kommuner.
5 Sysselsättning per bransch
Sysselsättningsutvecklingen i riket och regionen har kännetecknats av att antalet sysselsatta inom tillverkningsindustri minskar, medan antalet sysselsatta inom företagstjänster, hotell- och restaurang och handel ökar.
De branscher som sysselsatte flest personer i Sölvesborg år 2021 var “tillverkning och utvinning” med 1 253 sysselsatta, “vård och omsorg; sociala tjänster” med 1 216 sysselsatta och “utbildning”, som sysselsatte 927 personer.
| Bransch | Sysselsatta i Sölvesborg 2021 | Sys.andel (%) | Sys.andel Riket (%) |
|---|---|---|---|
| tillverkning och utvinning | 1 253 | 18,5 | 10,7 |
| vård och omsorg; sociala tjänster | 1 216 | 18,0 | 16,0 |
| utbildning | 927 | 13,7 | 10,7 |
| handel | 675 | 10,0 | 11,7 |
| byggverksamhet | 610 | 9,0 | 7,3 |
| företagstjänster | 539 | 8,0 | 12,4 |
| kulturella och personliga tjänster m.m. | 306 | 4,5 | 4,5 |
| jordbruk, skogsbruk och fiske | 300 | 4,4 | 1,9 |
| transport och magasinering | 251 | 3,7 | 4,5 |
| offentlig förvaltning och försvar | 232 | 3,4 | 6,3 |
| hotell- och restaurangverksamhet | 162 | 2,4 | 3,5 |
| okänd verksamhet | 97 | 1,4 | 1,2 |
| fastighetsverksamhet | 89 | 1,3 | 1,7 |
| finans- och försäkringsverksamhet | 43 | 0,6 | 2,0 |
| energiförsörjning; miljöverksamhet | 41 | 0,6 | 1,1 |
| information och kommunikation | 32 | 0,5 | 4,5 |
| totalt | 6 773 | 100,0 | 100,0 |
| Källa: SCB (RAMS) | |||
6 Pendling
Rörligheten på arbetsmarknaden tenderar att öka över tid och de funktionella arbetsmarknaderna blir allt större. Detta är till stor del en följd av allt effektivare transportsystem, men också av en tydligare specialisering inom arbetslivet där sannolikheten för att hitta ett passande arbete i närheten av bostaden minskar. Även stigande bostadspriser leder till utträngningseffekter där invånarna får söka bostäder långt bort från de större städerna där de dynamiska arbetsmarknaderna finns.
6.1 Inpendling
Det största antalet inpendlare till Sölvesborg år 2021 pendlade in från Bromölla där antalet pendlare uppgick till 713 (+29,9 % sedan år 2000) följt av Karlshamn med 512 (+35,1 %), Kristianstad med 384 (+69,2 %) och Olofström där antalet pendlare uppgick till 183 (+60,5 %).
| Bostadskommun | Pendlare 2021 | Förändr. 2000 till 2021 | Tillv. (%) |
|---|---|---|---|
| Bromölla | 713 | 164 | 29,9 |
| Karlshamn | 512 | 133 | 35,1 |
| Kristianstad | 384 | 157 | 69,2 |
| Olofström | 183 | 69 | 60,5 |
| Ronneby | 59 | 30 | 103,4 |
| Karlskrona | 57 | 35 | 159,1 |
| Hässleholm | 46 | 35 | 318,2 |
| Malmö | 41 | 30 | 272,7 |
| Östra Göinge | 21 | 8 | 61,5 |
| Övriga | 198 | 56 | 39,4 |
| Totalt | 2 214 | 717 | 47,9 |
| Källa: SCB (RAMS) | |||
6.2 Utpendling
Det största antalet utpendlare från Sölvesborg år 2021 pendlade ut till Kristianstad där antalet pendlare uppgick till 866 (+100,0 % sedan år 2000) följt av Bromölla med 817 (+26,3 %), Karlshamn med 795 (+61,6 %) och Olofström där antalet pendlare uppgick till 451 (+40,1 %).
| Arbetsställekommun | Pendlare 2021 | Förändr. 2000 till 2021 | Tillv. (%) |
|---|---|---|---|
| Kristianstad | 866 | 433 | 100,0 |
| Bromölla | 817 | 170 | 26,3 |
| Karlshamn | 795 | 303 | 61,6 |
| Olofström | 451 | 129 | 40,1 |
| Karlskrona | 122 | 11 | 9,9 |
| Malmö | 78 | 30 | 62,5 |
| Hässleholm | 74 | 36 | 94,7 |
| Ronneby | 72 | 9 | 14,3 |
| Stockholm | 39 | 2 | 5,4 |
| Växjö | 39 | 26 | 200,0 |
| Lund | 36 | 21 | 140,0 |
| Helsingborg | 31 | 15 | 93,8 |
| Göteborg | 23 | 11 | 91,7 |
| Älmhult | 22 | 14 | 175,0 |
| Övriga | 214 | 41 | 23,7 |
| Totalt | 3 679 | 1 251 | 51,5 |
| Källa: SCB (RAMS) | |||
7 Företagande
7.1 Nyföretagande
Blekinge ligger oftast under riksgenomsnittet vad avser nyföretagande. Knappt en tredjedel av alla nya företag har enbart kvinnor i ledningen.
År 2020 uppgick antalet nya företag per 1000 invånare mellan 16-64 år i Sölvesborg till 9,2 vilket kan jämföras med 8,8 företag i Blekinge och 11,6 företag i riket.
Nyföretagandet är ofta högst i de större städerna samt i relativt välbärgade kommuner i nära anslutning till de större städerna.
Kommuner utanför de större städernas influensområde, ofta av bruksortskaraktär tenderar att ha lågt nyföretagande. Nyföretagandet är starkt kopplat till utbildning och inkomster.
Det bör dock noteras att de företag som bildas i och runt de större städerna i högre utsträckning än i mera perifera kommuner är sidoverksamheter, medan de företag som drivs på landsbygden ofta utgör företagarens huvudsakliga inkomstkälla.
År 2020 fanns det högsta antalet nystartade företag per 1000 invånare mellan 16-64 år i Karlshamn med 10,5 företag (197 företag) och Sölvesborg med 9,2 (92 företag).
Det lägsta antalet nystartade företag per 1000 invånare fanns i Olofström med 5,8 företag (44 företag) och Karlskrona med 8,3 (328 företag).
7.2 Aktiva företagare
En stor andel av alla företag startas inte med avsikten att de ska bli företagarens primära inkomstkälla. Många sysselsatta blir så kallade “kombinatörer”, dvs. personer som har sin primära inkomst som anställda, men driver ett företag som sidoverksamhet, ofta som enskild firma. Många företag, inte minst i storstadsområdena drivs av kombinatörer. Men om vi studerar hur stor andel av de sysselsatta som driver företag som sin primära inkomstkälla så är det oftast landsbygdskommunerna som har höga andelar företagare. Nedanstående diagram redovisar andelen sysselsatta mellan 20-64 år som har sin huvudinkomst som sysselsatta som företagare eller som anställda i egenägt aktiebolag. När ordet företagare används i detta avsnitt avses endast sysselsatta som har sin huvudsakliga inkomst som företagare. Uppgifterna avser nattbefolkningen, dvs statistiken görs utifrån var de sysselsatta bor och inte var de har sin arbetsplats.
Av de sysselsatta invånarna i Sölvesborg hade år 2020 5,0% (180 personer) av kvinnorna sin huvudsakliga inkomst som företagare. Motsvarande andel för män var 12,2% (463). Totalt hade 8,7% (643) sin huvudsakliga inkomst som företagare.
Av de utlandsfödda sysselsatta invånarna i Sölvesborg hade år 2020 7,7% (73 personer) sin huvudsakliga inkomst som företagare. Bland sysselsatta födda i Sverige var motsvarande andel 8,9% (574 personer) företagare.
Mellan 2008 och 2020 minskade andelen företagare av de sysselsatta med 22,7 procent. I absoluta tal minskade antalet med 177 personer.
Den högsta andelen företagare bland de sysselsatta fanns i Sölvesborg där andelen uppgick till 8,7 % (643 invånare). Därefter följde Ronneby med 7,2 % (822 invånare). Lägst andel företagare fanns i Olofström där andelen uppgick till 6,1 % (331 invånare). Därefter följde Karlskrona med 6,3 % (1 800 invånare).
7.3 Största arbetsgivare
Sysselsättningsstatistik per bransch ger en övergripande bild av strukturomvandlingen. Ett intressant komplement är att redovisa de största arbetsgivarna i kommunen, vilket kan ge en mera konkret bild av hur näringslivet ser ut. Det finns dock en del problem med att redovisa statistik på arbetsgivarnivå. De senaste decennier har många företag valt att avknoppa verksamheter i egna bolag, vilka samlas i en koncern. En stor koncern som till exempel TetraPak i Lund, kan bestå av nästan ett dussin företag med lokalisering i kommunen. Eftersom redovisningen av de största arbetsgivarna baseras på företag och inte på koncern, kan redovisningen därför bli svårtolkad. När de största arbetsgivarna jämförs över tid är det viktigt att tänka på att företag kan byta namn eller slås samman. Att en arbetsgivare försvinner behöver inte innebära att verksamheten lagts ned.
Tabellen nedan redovisar de största arbetsgivarna oavsett om de är offentliga eller privata. I nästan alla kommuner domineras sysselsättningen av sysselsatta inom kommunal offentlig verksamhet eller inom Region Blekinge
Tabellen nedan redovisar de största arbetsgivarna oavsett om de är offentliga eller privata. I nästan alla kommuner domineras sysselsättningen av sysselsatta inom kommunal offentlig verksamhet eller inom Region Blekinge.
| Största arbetsgivare 2005 | Anställda | Största arbetsgivare 2021 | Anställda |
|---|---|---|---|
| SÖLVESBORGS KOMMUN | 1 775 | SÖLVESBORGS KOMMUN | 1 975 |
| VALEO ENGINE COOLING AB | 725 | TitanX Engine Cooling AB | 325 |
| LAGERBERG I NORJEBY AB | 125 | Atria Sverige AB | 225 |
| STIFTELSEN VALJEVIKEN | 125 | Sölvesborgs-Bromöllas Kommunalförbund | 175 |
| SÖLVESBORG/BROMÖLLA KOMMUNALFÖRBUND GYMNASIEUTB | 125 | NOA Personlig Assistans AB | 125 |
| BLEKINGE LÄNS LANDSTING | 75 | STIFTELSEN VALJEVIKEN | 125 |
| DFDS TRANSPORT AB | 75 | SYDSTÄLLNINGAR I SÖLVESBORG AB | 125 |
| HÖRVIKS RÖKERI AB | 75 | DOT AB | 75 |
| JIWE VARMFÖRZINKNING AB | 75 | Frösunda Äldreomsorg AB | 75 |
| SYDSTÄLLNINGAR I SÖLVESBORG AB | 75 | J. HJALMARSSONS BYGG- OCH INDUSTRISVETS AB | 75 |
| PER-ERIK & ALF KONSULT-INDUSTRI AB | 35 | LISTERHALLEN AB | 75 |
| SAMHALL AB | 35 | Meritum i Sverige AB | 75 |
| STÅL & RÖRMONTAGE I SÖLVESBORG AB | 35 | MJÄLLBY ALLMÄNNA IDROTTSFÖRENING | 75 |
| SÖLVESBORGS ENERGI OCH VATTEN AB | 35 | REGION BLEKINGE | 75 |
| SÖLVESBORGS STUVERI & HAMN AB | 35 | SÖLVESBORGS ENERGI OCH VATTEN AB | 75 |
| Källa: Svenskt Näringsliv (www.foretagsklimat.se) | |||
I tabellen nedan särredovisas enbart de 15 största privata arbetsgivare. Notera att till de privata arbetsgivarna räknas även offentligägda bolag.
| Största priv. arbetsgivare 2005 | Anställda | Största priv. arbetsgivare 2021 | Anställda |
|---|---|---|---|
| VALEO ENGINE COOLING AB | 725 | TitanX Engine Cooling AB | 325 |
| LAGERBERG I NORJEBY AB | 125 | Atria Sverige AB | 225 |
| STIFTELSEN VALJEVIKEN | 125 | NOA Personlig Assistans AB | 125 |
| DFDS TRANSPORT AB | 75 | STIFTELSEN VALJEVIKEN | 125 |
| HÖRVIKS RÖKERI AB | 75 | SYDSTÄLLNINGAR I SÖLVESBORG AB | 125 |
| JIWE VARMFÖRZINKNING AB | 75 | DOT AB | 75 |
| SYDSTÄLLNINGAR I SÖLVESBORG AB | 75 | Frösunda Äldreomsorg AB | 75 |
| DAVID NORDQVISTS FISKEEXPORT AB | 35 | J. HJALMARSSONS BYGG- OCH INDUSTRISVETS AB | 75 |
| PER-ERIK & ALF KONSULT-INDUSTRI AB | 35 | LISTERHALLEN AB | 75 |
| SAMHALL AB | 35 | Meritum i Sverige AB | 75 |
| STÅL & RÖRMONTAGE I SÖLVESBORG AB | 35 | MJÄLLBY ALLMÄNNA IDROTTSFÖRENING | 75 |
| SVERIGES STÄRKELSEPRODUCENTERS FÖRENING UPA | 35 | HENNINGS RÖKERI & FISKAFFÄR AB | 35 |
| SÖLVESBORGS ENERGI OCH VATTEN AB | 35 | MP Cargo AB | 35 |
| SÖLVESBORGS STUVERI & HAMN AB | 35 | SÖDERPLINTEN AB | 35 |
| ÖNSKEFOTO AB | 35 | TEKO-TRYCK I SÖLVESBORG AB | 35 |
| Källa: Svenskt Näringsliv (www.foretagsklimat.se) | |||
8 Arbetslöshet
Blekinge har präglats av en kraftig strukturomvandling under lång tid. Inte minst har det skett en kraftig nedgång av antalet industrisysselsatta, medan tjänstesektorerna växt. Sysselsättningen totalt sett har utvecklats relativt svagt, men eftersom även befolkningen i arbetsför ålder haft en svag tillväxt så har sysselsättningsgraden inte sjunkit markant.
I den här rapporten används Arbetsförmedlingen verksamhetsstatistik som källa för att beräkna arbetslösheten. Med “arbetslöshet” avses här andelen av befolkningen som är öppet arbetslösa eller befinner sig i program med aktivitetsstöd av befolkningen i förvärvsarbetande ålder. Detta innebär att nivån skiljer sig från de officiella arbetslöshetstalen som baseras på den enkätbaserade Arbetskraftsundersökningen (AKU). Skälet till att AKU inte används är att urvalet är gjort för att vara statistiskt säkerställt på riksnivå, vilket innebär att statistiken är osäker redan på länsnivå och inte redovisas på kommunnivå.
År 2022 uppgick antalet arbetslösa i Sölvesborg till 516 vilket var en minskning med 154 personer sedan år 2000. Andelen arbetslösa av arbetskraften mellan 16-64 år minskade från 8,6 till 6,4 procent mellan 2000 och 2022.
Även ungdomsarbetslösheten är högre i regionen än i riket och har varit bland de högsta i landet de senaste åren. I flertalet kommuner är andelen arbetslösa män väsentligt högre än andelen arbetslösa kvinnor, vilket beror på att unga kvinnor i betydligt högre grad går vidare till högre utbildning.
Antalet unga i Sölvesborg som var öppet arbetslösa eller befann sig i arbetsmarknadspolitiska program var år 2022 83 personer, vilket var en ökning med -37 personer sedan år 2000. Andelen arbetslösa av arbetskraften mellan 18-24 år minskade från 15,7 till 11,4 procent mellan 2000 och 2022.
Utvecklingen av arbetslösheten i regionen följer samma trender som i riket, om än på en något högre nivå. Andelen arbetslösa av befolkningen sjönk kraftigt då tillväxten började ta fart i slutet av 1990-talet. För länet och flertalet kommuner fortsatte arbetslösheten att minska ända fram tills Finanskrisen 2008, då andelen arbetslösa vände kraftigt uppåt.
Arbetslösheten samvarierar med kommunernas sociala struktur och näringsliv. Arbetslösheten tenderar att vara lägst i relativt välbärgade förortskommuner vid kusten nära en större stad. Arbetslösheten är högst i de större städerna, i industrikommuner och i landsbygdskommuner i inlandet.
Ungdomsarbetslösheten i regionen följer i stort sett samma trend som den totala arbetslösheten, vilket innebär att den följer samma utveckling som i riket, dock på en något högre nivå.
I stort sett är det samma kommuner som har hög total arbetslöshet som även har hög ungdomsarbetslöshet.
9 Utbildning
En välutbildad befolkning är viktigt för att hålla nere arbetslösheten och öka konkurrenskraften. Tillgång till en kvalificerad arbetskraft är också av avgörande betydelse när företag tar lokaliseringsbeslut. I Blekinge finns Blekinge Tekniska Högskola, med campus i Karlskrona och Karlshamn. Det är också nära till Lunds Universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Malmö högskola och Kristianstad Högskola i Skåne samt Linnéuniversitetet i Växjö och Kalmar.
Trots kraftigt stigande utbildningsnivåer finns det stora problem med kompetensförsörjningen. Arbetsförmedlingens senaste prognos för arbetsmarknaden i Blekinge indikerar stor risk för brist inom flera stora yrkesgrupper, bland annat lärare, undersköterskor, ingenjörer, elektriker och sjuksköterskor.
9.1 Befolkningens utbildningsnivå
På regional nivå har befolkningen i Blekinge något högre andel gymnasieutbildade än i riket, medan andelarna med en eftergymnasial utbildning är lägre.
Av befolkningen i Sölvesborg mellan 20-64 år hade år 2021 12,4 procent högst en grundskoleutbildning, 54,0 procent hade högst en utbildning på gymnasienivå, 14,1 procent hade högst en kort högskoleutbildning på mindre än 3 år medan 17,2 procent hade en lång högskoleutbildning och 0,3 procent hade en forskarutbildning.
Det finns avsevärda skillnader mellan mäns och kvinnors utbildningsnivåer. Kvinnor har en eftergymnasial utbildning i väsentligt högre utsträckning än män. En drivkraft bakom detta är att många traditionellt kvinnodominerade yrken inom offentlig sektor numera kräver en akademisk utbildning. Många kvinnodominerade yrken (till exempel lärare och sjuksköterskor) är legitimationsyrken som kräver en specifik utbildningsgång, vilket är mera ovanligt bland mansdominerade yrken.
Den kraftiga utbyggnaden av antalet högskoleplatser, som skedde i samband med 90-talskrisen, har inneburit att befolkningens genomsnittliga utbildningsnivå stigit kraftigt under de senaste decennierna. De årskullar som flödar in på arbetsmarknaden har i genomsnitt väsentligt högre utbildningsnivå än de som försvinner från arbetsmarknaden av åldersskäl. Även om antalet högskoleplatser inte ökar i samma takt som tidigare kommer detta leda till en stigande genomsnittlig utbildningsnivå bland befolkningen i förvärvsarbetande ålder under lång tid framåt.
Av männen i Sölvesborg hade 9,9 procent minst en treårig högskoleutbildning eller en forskarutbildning. Motsvarande andel av kvinnorna låg på 25,3 procent.
Kommentar: OBS! Tidsseriebrott 1999/2000.
De stigande utbildningsnivåerna över tid syns allra tydligast om vi studerar utvecklingen för de yngre årskullarna där ökad övergång till studier får snabbast genomslag i statistiken. Av kvinnorna mellan 25-34 år i Sölvesborg hade 31,3 procent minst en treårig högskoleutbildning, medan motsvarande andel av männen var 9,7 procent.
Kommentar: OBS! Tidsseriebrott 1999/2000.
Den generella utvecklingen i riket är att utbildningsnivåerna ökar och att unga kvinnor sedan början av 90-talet passerade de unga männen vad gäller högsta utbildningsnivå. Sedan dess har klyftorna i utbildningsnivå mellan män och kvinnor stadigt ökat.
Kommentar: OBS! Tidsseriebrott 1999/2000.
Befolkningens utbildningsnivå på kommunal nivå följer i stort sett den sociala strukturen i kommunen. Utbildningsnivåerna är lägst i kommuner i inlandet med hög andel industri eller lantbrukssysselsatta, medan de tenderar att vara högst i relativt välbärgade kustkommuner nära större städer och i universitetsstäder. De högsta andelarna invånare mellan 20-64 år med högst grundskoleutbildning hade Ronneby med 13,3 procent procent, följd av 12,7 procent i Olofström.
De högsta andelarna invånare mellan 20-64 år med minst treårig eftergymnasial utbildning hade Karlskrona med 28,3 procent, följd av 20,7 procent i Karlshamn.
9.2 Behörighet till gymnasieskolan
Som tidigare har konstaterats är en gymnasieutbildning i hög utsträckning att se som en nödvändig tröskel som måste passeras för att komma in på arbetsmarknaden. Andelen gymnasiebehöriga som gick ut från högstadiet sjönk kraftigt i mitten av 10-talet, vilket framgår av diagrammet nedan. Orsaken till detta står till stor del att finna i ett stort flyktingmottagande som resulterade i att många nyanlända elever inte kunde klara behörighet till gymnasiet i svenska skola. (Med gymnasiebehörighet avses behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram.)
I Sölvesborg var läsåret 2021/22 84,3 % av avgångseleverna i årskurs 9 beröriga till gymnaisiet. Motsvarande värde i Blekinge var 83,9 % och i riket 85 %.
Även om merparten av eleverna är behöriga till gymnasiet så finns det stora skillnader mellan kommunerna. Högst andel gymnaiebehöriga hade Karlskrona med 86,1 %, därefter följde Karlshamn med 85,6 % och Olofström med 85,3 %. Lägst andel gymnaiebehöriga hade Ronneby med 76,4 %, därefter följde Sölvesborg med 84,3 % och Olofström med 85,3 %.
9.3 Övergång till eftergymnasial utbildning
Andelen elever som går vidare till en eftergymnasial utbildning från gymnasiet är starkt kopplat till föräldrarnas utbildningsnivå. De kommuner som har en högutbildad befolkning har därför också en hög andel elever som går vidare till en högre utbildning.
Andelen elever som går vidare till en eftergymnasial utbildning varierar starkt över tid. Ungdomar väljer ofta att studera när det är lågkonjunktur och svårt att hitta jobb, men avstår från studier när det är högkonjunktur och det är lättare att få arbete även för unga med endast en gymnasial utbildning.
Den högsta andelen invånare som gick vidare till en eftergymnasial utbildning inom tre år efter att de avslutat gymnasiet hade Sölvesborg med 54,5 procent, följd av 49,8 procent i Karlskrona. Den lägsta andelen invånare som gick vidare till en eftergymnasial utbildning hade Olofström med 35,8 procent, följd av 47,5 procent i Karlshamn.
I Sölvesborg hade 54 procent av de elever som fullföljt en gymnasieutbildning läsåret 2017/2018 påbörjat en eftergymnasial utbildning inom tre år. Andelen för kvinnor var 60 procent. Av männen var det 49 procent som gick vidare till en eftergymnasial utbildning
10 Ohälsa
Hälsa är ett svårfångat fenomen och det är svårt att finna uppföljningsbara data. Vi har valt att använda antalet ohälsodagar som ett mått på hälsa. Ohälsotalet mäter antalet summerade nettodagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning och rehabiliteringsersättning under året. utslagit på befolkningen i åldern 20-64 år. Måttet mäter alltså inte ohälsan för unga och gamla. Antalet ohälsodagar påverkas starkt av regelförändringar i sjukförsäkringar m.m., vilket innebär att man bör undvika att jämföra förändringar över tid. Måttet fungerar dock för att jämföra skillnader mellan regioner och kön vid samma tidpunkt.
År 2020 uppgick antalet ohälsodagar i Sölvesborg till 27.1 dagar fördelat på 32.9 dagar för kvinnor och 21.5 dagar för män.
I Sölvesborg stod personer födda i Sverige för 28.7 ohälsodagar, medan personer med annat födelseland stod för 18.8 dagar.
Antalet ohälsodagar varierar kraftigt mellan kommuner med olika näringslivsstruktur och social struktur. Även kommunens åldersstruktur har stor påverkan på ohälsotalet.
Det högsta antalet ohälsodagar år 2020 hade Olofström med 31,8 dagar, vilket kan jämföras med 27,1 dagar i Sölvesborg., Det lägsta antalet ohälsodagar fanns i Karlskrona med 20,3 dagar, vilket kan jämföras med 25,2 i Ronneby.
11 Yrkesstruktur
Att studera sysselsättningen per bransch ger en bra bild över inriktningen på näringslivet, men yrkesstrukturen ger en kompletterande bild av vilken verksamhet som bedrivs inom näringslivet och vilka kompetenser som efterfrågas.
Det största antalet anställda år 2020 fanns inom yrket “Undersköterskor”, där antalet anställda var 448 personer (7,8 % av det totala antalet anställda), “yrke okänt” med 444 personer (7,8 %), “Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare” med 332 personer (5,8 %), “Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.” med 311 personer (5,4 %), “Butikspersonal” med 295 personer (5,1 %), “Maskinoperatörer, livsmedelsindustri” med 226 personer (3,9 %) och “Snickare, murare och anläggningsarbetare” där antalet uppgick till 208 personer (3,6 %).
Kvinnor och män befinner sig till stor del i olika yrken. I Sölvesborg var det endast 17 av totalt 99 yrken som var jämställda, definerat som att underrepresenterat kön stod för minst 40 procent av sysselsättningen. Dessa jämställda yrken stod för 10.7 procent av det totala antalet anställda i Sölvesborg.
12 Yrkesstruktur inom utvalda branscher
Enligt SCB:s Prognosinstitut är det främst inom utbildningsområdet, hälso- och sjukvård och social omsorg, teknik och tillverkning och byggsektorn som det kan förväntas uppstå bristsituationer på arbetskraft med rätt utbildning. Nedan redovisas därför yrkesstrukturen inom ett antal branscher med stark koppling till dessa områden.
12.1 Byggverksamhet
För närvarande råder det ett högt tryck på arbetsmarknaden för byggarbetare. Bristen på lärlingsplaters är ett stort problem för byggindustrin, vilken signalerar att det finns en brist på erfarna byggnadsarbetare med lärlingsbevis.
Det största antalet anställda inom branschen byggverksamhet år 2020 fanns inom yrket “Snickare, murare och anläggningsarbetare”, där antalet anställda var 159 personer (34,0 % av det totala antalet anställda inom branschen), “yrke okänt” med 57 personer (12,2 %), “Takmontörer, golvläggare och VVS-montörer m.fl.” med 42 personer (9,0 %), “Installations- och industrielektriker m.fl.” med 32 personer (6,8 %), “Maskinförare” med 18 personer (3,8 %), “Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva” med 14 personer (3,0 %) och “Växtodlare inom jordbruk och trädgård” där antalet uppgick till 13 personer (2,8 %).
12.2 Vård och omsorg
SCB:s utbildningsprognos pekar mot stora underskott på vårdpersonal, framför allt specialiserade sjuksköterskor och läkare, men även på personer med gymnasial utbildning inom vård- och omsorg. Det ökande antalet äldre i befolkningen driver efterfrågan på personal.
Det största antalet anställda inom branschen vård och omsorg samt sociala tjänster år 2020 fanns inom yrket “Undersköterskor”, där antalet anställda var 338 personer (29,7 % av det totala antalet anställda inom branschen), “Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl.” med 284 personer (25,0 %), “Vårdbiträden” med 160 personer (14,1 %), “Socialsekreterare och kuratorer m.fl.” med 47 personer (4,1 %), “Sjuksköterskor” med 44 personer (3,9 %), “Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare” med 35 personer (3,1 %) och “yrke okänt” där antalet uppgick till 31 personer (2,7 %).
12.3 Utbildning
SCB:s utbildningsprognos pekar mot mycket stora underskott inom i stort sett alla läraryrken. Allra mest markant är bristen på lärare inriktade mot matematik, NO och teknik. Det finns även en kraftig brist på förskolelärare.
Det största antalet anställda inom branschen utbildning år 2020 fanns inom yrket “Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare”, där antalet anställda var 281 personer (33,6 % av det totala antalet anställda inom branschen), “Barnskötare och elevassistenter m.fl.” med 148 personer (17,7 %), “Undersköterskor” med 105 personer (12,5 %), “Gymnasielärare” med 52 personer (6,2 %), “Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens” med 50 personer (6,0 %), “Städare och hemservicepersonal m.fl.” med 37 personer (4,4 %) och “Kontorsassistenter och sekreterare” där antalet uppgick till 27 personer (3,2 %).
12.4 Tillverkningsindustri och utvinning
Trots en kraftig nedgång av antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin råder det brist på kvalificerade yrkesarbetare, vilket till stor del beror på att få elever väljer att läsa på gymnasiets industriprogram. Det finns också en viss brist på bland annat civilingenjörer och annan personal inom tekniska yrken.
Det största antalet anställda inom branschen tillverkning och utvinning år 2020 fanns inom yrket “Maskinoperatörer, livsmedelsindustri”, där antalet anställda var 218 personer (18,9 % av det totala antalet anställda inom branschen), “Montörer” med 153 personer (13,3 %), “Gjutare, svetsare och plåtslagare m.fl.” med 111 personer (9,6 %), “yrke okänt” med 71 personer (6,2 %), “Process- och maskinoperatörer, vid stål- och metallverk” med 59 personer (5,1 %), “Takmontörer, golvläggare och VVS-montörer m.fl.” med 50 personer (4,3 %) och “Kontorsassistenter och sekreterare” där antalet uppgick till 36 personer (3,1 %).
13 Bruttoregionprodukt, produktivitet och skattekraft
Hitintills har den redovisade statistiken främst tagit utgångpunkt från individer i egenskap av utbildade, anställda eller företagare. Men det är även viktigt att mäta utvecklingen i ekonomiska termer. I avsnittet nedan redovisas fyra olika mått:
- Bruttoregionprodukt (BRP), vilket, något förenklat, är det sammanlagda värdet av alla varor och tjänster som produceras i en region. Bruttoregionprodukten är den regionala motsvarigheten till det som på nationell nivå kallas för bruttonationalprodukt (BNP). Notera att osäkerheterna i BRP-beräkningarna ökar ju lägre nivå de omfattar. Kommunala BRP-tal bör därför tolkas med stor försiktighet.
- Produktivitet, definierat som bruttoregionprodukt per sysselsatt.
- Daglönesumma, dvs. inkomst för förvärvsarbetande redovisad efter den plats där de arbetar (till skillnad från nattlönesumma som innebär att inkomsten redovisas efter var de förvärvsarbetande bor).
- Skattekraft, vilket är den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten
De uppgifter som presenteras här är alla baserade på rörliga priser. Det hade varit önskvärt att uttrycka utvecklingen i fasta priser, men tyvärr redovisar inte SCB fastprisberäknade tidsserier för bruttoregionprodukt på kommunal nivå.
## [1] "html_document"13.1 Bruttoregionprodukt
Sverige har sedan början av 00-talet haft en god tillväxt av bruttonationalprodukten. Den mycket kraftiga nedgången av BNP som följde på Finanskrisen 2008 återhämtades snabbt.
År 2020 uppgick bruttoregionprodukten i Sölvesborg till 5,3 miljarder kr. Tillväxten av BRP i rörliga priser mellan år 2002 och 2020 i Sölvesborg uppgick till 65,2 procent vilket kan jämföras med 78,5 procent i Blekinge och 106,2 procent i riket.
BRP per invånare år 2020 i Sölvesborg uppgick till 302 360 kr. vilket kan jämföras med 395 326 kr. i Blekinge och 485 356 kr. i riket.
Mellan år 2002 och 2020 växte BRP per invånare i Sölvesborg med 55 procent vilket kan jämföras med 68 procent i Blekinge och 78 procent i riket.
13.2 Produktivitet
Produktiviteten visar hur mycket värde som produceras av varje sysselsatt person och definieras här som bruttoregionprodukten dividerat med antalet sysselsatta.
BRP per sysselsatt (produktiviteten) år 2020 i Sölvesborg uppgick till 808 641 kr. vilket kan jämföras med 889 441 kr. i Blekinge och 1 012 240 kr. i riket.
Mellan år 2002 och 2020 växte BRP per sysselsatt i Sölvesborg med 71 procent vilket kan jämföras med 74 procent i Blekinge och 78 procent i riket.
13.3 Daglönesummor
Daglönesumma per sysselsatt kan ses som ett alternativt mått till BRP per capita, vilket indikerar produktiviteten i den uppmätta ekonomin. De båda måtten samvarierar, men daglönesumma per sysselsatt utvecklas i jämnare takt mellan åren, då antalet sysselsatta inte kan justeras efter konjunkturen på samma sätt som produktionen varierar.
Daglönesumman per sysselsatt år 2021 i Sölvesborg uppgick till 327 034 kr. vilket kan jämföras med 364 372 kr. i Blekinge och 390 260 kr. i riket. Mellan år 2002 och 2021 växte daglönesumman per sysselsatt i Sölvesborg med 80 procent, vilket kan jämföras med 76 procent i Blekinge och 78 procent i riket.
13.4 Skattekraft
För att kunna säkra tillgången på välfärdstjänster och infrastruktur m.m. är det av väsentlig betydelse att det finns en skattebas i regionen. Skattekraften bestäms av den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för varje inkomsttagare och hur stor andelen inkomsttagare av befolkningen är. År 2023 uppgick skattekraften per invånare i Sölvesborg till 91 procent av genomsnittet för riket vilket kan jämföras med 91 procent i Blekinge.
